Helt otroligt jäkla galet...Vart tar tiden vägen?
Den här veckan försvann i ett nafs och det känns som att jag inte gjort annat än å tränat och suttit i möten...Möten lika med protokoll...En väldans massa sådana.
Idag hade vi ledningsgruppmöte utanför kontoret hela dagen, det betyder att jag imorgon har ytterligare ett protokoll att renskriva...
Som sagt, den här veckan har dt varit lite för mycket av den sorten men jag klagar inte, jag bokstavligt talat älskar mitt jobb.
Trodde väl aldrig att jag skulle få det så bra på en arbetsplats, men det har jag fått och jag är så oerhört lycklig och tillfreds med det även om vissa veckor är mer intensiva än andra.
Träningen, den flyter på helt i sin ordning nu...4 Morgonpass i veckan har det blivit, styrkan är uppdelad på 4 split och körs som tidigare skrivet väääääldigt tungt nu.
Älskar att jag inte behöver bry mig om vågen, äter mkt men bra å tränar oerhört hårt...Vore själva fan om inte resultaten kom med det också :)
Känns nästan lite svulligt men då vi nu satsar på att jag ska bygga i 3 månader för att sen sättas på en sträng diet så är allt helt i sin ordning!
Nu vankas det som sagt helg snart igen..Fredagen bjuder på fest hos A`s kusin och Lördagen bjuder på en 40 års skiva...Party med andra ord...MEN...lilla jag kommer att köra, det blir väldigt lugnt för min del och då jag hoppat över några träningspass i veckan på grund av långa arbetsdagar m,m så får det helt enkelt bli träning både Lördag och Söndag istället.
När det gäller träningen så är jag verkligen inne i ett flow, motivationen och styrkan hämtar jag innefrån mig själv, läser andra träningsbloggar och en stor del får jag från Linda...Vet inte vart jag skulle stå om det inte var för hennes envishet om att inte vika från min sida när träningen har legat åt sidan periodvis.
Hon har inte tappat hoppet om mig och gör inte hon det så kan ju inte jag heller göra det *S* Allt handlar ju om viljan och disciplinen..återigen så är det ju inget nytt, och ingenting är ju omöjligt.
Visst finns det dagar när jag känner mig tröttare än vanligt och orken är på väg att överge mig, men det är då jag får försöka hålla fast vid den där positiva känslan och vetskapen om vart min hårda träning och disciplin leder mig.
Mår bra i både kropp och själ, det var länge sen jag hade en sån känsla...den tänker jag hålla fast vid....
Kan jag smitta av mig en endaste liten gnutta med min glädje över träningen och dela med mig av mina kunskaper så gör jag det mer än gärna och gör det med stor glädje....
Nu kallar kudden...imorgon ringer klockan 5 igen, målet är att närma mig milen på bandet!
Ta hand om er och ta vara på livet, det är här och nu!!
Eder Jempa