Det tar sig...

Träningen flyter på, precis som beräknat.
Just nu känns det bara så bra....Linda har lagt upp en ny kostplan och gjort ett nytt träningsupplägg till mig och det känns kanon.
Vi satsar på uppbyggnad nu under 3-4 månader, vilket indirekt innebär ett högre kaloriintag och tyngre träning.
Det är ett upplägg som passar mig väldigt bra, jag är aldrig hungrig, massa energi till träningen och jag behöver INTE väga mig...Tjohoooooooo!!!

Tre veckor in med träning har gått, vågen skiter jag fullkomligt i och maten sköter jag...Kokar ägg på kvällarna, väger maten innan den tillagas, planerar och väger morgondagens mellanmål, förbereder drinkarna (protein inte sprit:)Intar kvällsmål innan läggdags, packar träningsväskan så det är klart till morgondagen, varje dag.
Man kan väl säga att jag har ett flow just nu...klockan fem varje morgon ringer klockan å ja visst så vill man slänga ut den och somna om ibland, men med drömmar kommer man ingen vart...bara till att göra det!

Märker själv att jag blivit mycket mer harmonisk i mig själv och känner mig fasen lyckligare som människa och individ också.
Sen blir det ju inte sämre av att man märker att resultaten kommer sakta men säkert.
Var på en föreläsning med en myckt bra pensionerad läkare om varför vi idag mår så dåligt trots att vi har det så bra.
Han var otroligt inspirerande på ett kul sätt..Han berättade iallafall att läkemedlet Prozac har samma effekt som ett träningspass.
Det hade jag inte en aning om men att träningspass hade en positiv påverkan det visste jag ju...endorfiner hej å hå :)

Tränade med Linda på Delta igår, körde enligt nya upplägget och testade även vart jag låg rent styrkemässigt...glädjande nog så börjar jag komma tillbaka till där jag en gång var, det känns underbart och är ett litet kvitto på att allt är på väg åt rätt håll och att jag håller rätt fil på vägen :)
Strikt, grymt tungt och mycket korrekt utförande = Bra betyg
Nu ska jag köra på och det känns bara så jäkla rätt....

Ikväll ska jag träffa min gamla och gode vän Petra Hoff på Söder för en bit mat och gott å dricka, vi har lite att avhandla då vi inte träffats på väldigt länge.
Ska bli så skoj, Petra är en av dessa underbara vänner som man varken träffar eller pratar med så ofta men när man väl gör det så är det som igår.
Sånt är underbart.
Imorgon bär det av till Mcmässan med andra underbara vänner, Petra och Harald hårfager för att sen framåt kvällskvisten göra gamle Anchor osäkert, givetvis med en middag hemma hos Carina innan....Får en svag känsla av att helgen kommer att gå i ett..Söndag avslutar jag högtidligt med att träffa Jessica och ev Thilde över en fika också.....om gud vill och byxorna håller det vill säga :)

Veckan som gått har också gått i ett, träning morgon och kväll, dessutom har jag haft mitt första championmöte på språket engelska och mitt första protokoll för det är nu skrivet och ivägskickat för justering...
Mycket nu men det är kul och det flyter verkligen på....

Känns nästan lite för bra just nu....men det är väl så det ska vara :)

En liten tanke:
Optimisten lever 7,5 år längre än pessimisten

Ha en trevlig Fredagkväll därute!

Eder Jempa