Med sikte mot målet...det är bara man själv som sätter gränserna..

tisdag 22 mars 2011

Framsida ben fick sig....

En redig omgång ikväll...och jag vågar knappt tänka på hur spirorna kommer att kännas i övermorgon.
Av ngn märklig anledning så är det värst dag 2 för fröken jävlar anamma Eriksson, men det är väl precis så det ska gå till...bryt ner, bygg upp hahahahaah.
Faktum är att jag pinsamt nog inte kunde gå normalt ner för trappan, det gick inte..det tog tvärstopp och jag fick helt enkelt gå ner i sidleds och steg för steg och med ett lätt illamående som vägrade släppa greppet om mig.
Då känns det iallafall som att man gjorde ett lyckat pass, dock var det ju bara framsida ben vilket indirekt innebär ett benpass kvar denna vecka....
Bara bita ihop och köra på, ingenting kommer gratis!
Blev återigen förundrad på gymmet, denna gång av en nätt liten tjej uppdressad i en söt liten rosa träningsdress och välsminkad, hon sitter och kör lårcurl och smsár samtidigt medans hon kör..imponerande logistik, själv har man fullt sjå att fokusera på precis det jag gör på gymmet bortsett från att byta låt mellan seten *S*
Påminde lite om en tjej som körde på samma gym som mig för ett par år sedan, hon läste aftonbladet mellan seten och hade så lätta vikter att hon bara stod och drog och drog i all oändlighet. Henne hade jag pratat lite med så jag frågade henne varför hon inte la på lite mer vikter, svaret jag fick var: Nej jag vill inte ha så mkt muskler?!
Jag tappade hakan i backen vill jag minnas, och frågan som dök upp i mitt huvud var genast...Sen när vart det så lätt att bygga?
Som sagt man upphör aldrig att förvånas över den okunskap som finns därute i djungeln :)
Jag sliter som ett djur både med maten och tung tung träning och även om jag numer har en ngt mer stabil grund att bygga vidare på så vet jag att min väg ännu är lång dit jag vill....men skam den som ger sig, jag gör det inte iallafall (Ger upp alltså)!



Ha en underbar kväll därute!

Jempa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar